Nervvrak .

Den här dagen kan krypa upp någerst där solen inte skiner.
För den här dagen mina damer och herrar.
Är fan i mig en dag jag inte behöver.
Är jag så jävla dålig att jag förtjänar det här?

Jag vaknade.
Hade ingen ork, ingen energi, trött och migrän känsla.
Orkade inte med någonting.
Jag sjukanmälde mig.
Vaknade senare av ett telefonsamtal.
En arg röst
som skriker på mig som vanligt.
Arg, besviken och totalt jävla cp.
Jag grät.
Jag ringde till min mentor.
For en stund efter det till skolan.
Satte mig i estethavet för att kolla igenom lite papper.
Läsa igenom och svara på frågor så mitt G i Engelska vart kirrat.
Min mentor tittade förbi.
Vi pratade och jag grät.
Jag grät som fan.
Jag gjorde mitt jävla prov.
Klarade det.
For hem.
Började laga mat.
Fick ett samtal av min underbara mamma.
Jag grät.

The end.

Mina tårkanaler existerar inte längre.
Ögonen tar ont.
Och jag förtjänar verkligen inte det här just nu...
Skulle klara mig så jävla mycket bättre utan ditt jävla skrikande och flåsande baki nacken.
Nej just nu är du en sån jävla lågt nersatt person.
Du är patetisk.
Skrik på någon som förtjänar det istället.
För jag gör då fan inte det!


Ta bort den här dagen.




Over And Out No More Tears To Cry !

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback