Så här ligger det till...

För ett år sedan:
Jag känner mig enormt positiv till det mesta.
Jag klarar av att köra en 2 dagars utan det minsta problem.
Jag är impulsiv och gör det jag känner för att göra.
Jag lever livet och njuter av varje sekund.
Känner inga som hellst bekymmer över nått.
Rosa moln överallt som jag svävar på för det mesta.

Idag:
Jag är trött nästan jämt.
Har ingen ork kvar i kroppen.
Känner mig stressad över allting.
Stressad över skolan och mitt sociala liv.
Jag saknar mig själv och känner mig krossad av all press som ligger över mig.
Sover ganska dåligt och drömmer ingenting längre.



Såhär ligger det fan till.
Jag skulle vilja vara överallt.
Kunna orka göra det och det och det.
Vara där och där och där.
Festa där, åka dit, klara skolan och vara social.
Men hej.
Jag orkar knappt ta mig ur sängen på morgonen.
Det känns som en pärs varje gång och en sten ligger på mitt bröst.
När jag väl fått mig upp och gått ut genom dörren så funkar det.
Men när jag väl kommer hem igen...
Så stänger jag av allting och lägger mig ner.
Lika trött som vanligt.

Det är inte såhär jag vill ha det.
Men nu är det så.
Och jag vet inte vad jag ska göra för att få allting att funka.
Saknar mig själv som jag var för ett år sen.
Men nu känns det som om den jag var då,
är inget annat än ett suddigt minne.


ursäkta mig för att jag inte pallar att göra allting som jag gjorde för ett år sen.
Förlåt mig så jävla mycket för att jag måste dra mig upp på morgonen.
Fara på skolan och le.
Göra uppgifterna vi får på ett halvdant sätt när jag egentligen skulle vilja göra dom bäst och få MVG i ALLT!
För att sen komma hem, äta och sedan gå och lägga sig av utmattning.


Nej just nu känns inte saker och ting bra.
Men jag är väldigt glad över att Alle är den som förstår mig mest när det gäller det här ämnet.
Att han tröstar mig när jag är nere.
Och ligger där vid min sida och säger att allting kommer att lösa sig till slut.
Just det lilla är jag så tacksam över.
Eftersom det inte är någon annan som riktigt förstår eller vill veta.




Såhär ligger det till.
Jag orkar bara inte.




Over And Out, Listen For Once What I Got To Say !


Kommentarer
Postat av: Hanna

Prata med någon om att kanske sjukskriva dig? Jag gjorde ju det förra året och det behövdes verkligen. Kommer nog göra det igen snart för jag känner lite samma som du...är så förbannat trött och orkar inte med skolan.

Postat av: Marlene

"Eftersom det inte är någon annan som riktigt förstår eller vill veta."





Känns inte riktigt sant.

Jag förstår och vill gärna veta av hur du mår, du vet att jag är bara ett samtal/sms bort varesig det är kris eller lugna puckar.

Jag finns och försöker stötta dig i alla lägen.

Bara du låter mig veta hur saker ligger till.



2008-11-24 @ 18:43:01
URL: http://kaninteminadressutantillmenja
Postat av: Sara

Gumman... Hur är det med dig?

De du skriver låter ju inte alls bra...

finns om du behöver prata, ibland kan det vara bra att prata med någon som inte står så nära... men ändå kan förstå och vill lyssna. men du vet vars jag finns om det är någonting...

föresten, vi skulle ha tagit och fikat någon dag ;)



Kramar om

2008-11-24 @ 21:06:21
Postat av: Sara

Gumman... Hur är det med dig?

De du skriver låter ju inte alls bra...

finns om du behöver prata, ibland kan det vara bra att prata med någon som inte står så nära... men ändå kan förstå och vill lyssna. men du vet vars jag finns om det är någonting...

föresten, vi skulle ha tagit och fikat någon dag ;)



Kramar om

2008-11-24 @ 21:07:06
Postat av: Ida

Vet hur det känns, bilda klubb?



ring om det är något så kan vi deppa tillsammans 0768489654

2008-12-01 @ 16:27:39
URL: http://ign.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback